om ni trodde att ni visste innebörden av det ordet. tro mig.
det vet ni inte. för det finns hur många som helst.
och jag vet inte ens om någon annan än personen som yttrar ohlala-et kan vara stensäker på dess mening.
hos dermatologen idag tillexempel. när hon kollade på mina svinkoppisar, svinkompisar(har trots allt hängt med dem, eller dem med mig, i över en vecka nu) utbrast hon i ett oohlala, garanterat av det dåliga slaget.
men inte det värsta.
då övergår o:et till en blandning av ett r och sch-ljud, ett utdraget läte långt bak i gommen. schrrrrooooo.la.laaaaaa.
gärna får ansiktet förvridas till nästintill oigenkänlighet, med tusen dubbelhakor och en min så bekymrad att den hade passat i ett sammanhang liknande då någon berättat att en bomb placerats i rummet. att det återstår fem sekunders tickande .att det inte finns någon väg ut.
men dermatologens reaktion var alltså inte riktigt så stark, även om kvinnans nuna antog en aningen skev form.
men det var mer ett ouuh.la.laa.
som en uppgiven fransk suck. och jag kände mig lite dum.
speciellt när jag visade mina fula fula fåniga söndereksemiga händer.
om jag skulle kapa dem?
jag använder fel tvål. fel hudlotion. inga rätt. rengöringslotion fel även den. ehuru madame perfect skin klottrade med sin franska obegripliga kråksnirkliga skrivstil ned en hel A4 med namn på produkter som bör inhandlas snarast om mina nävar någonsin ska bli någorlunda. och det vill jag väl.
men det finns coolare saker att shoppa än handkräm.
måndag 15 december 2008
fredag 12 december 2008
insane in the membrane
jag har inte riktigt gått upp än. vill inte gå upp. jag är en svinkoppa.
på måndag ska jag träffa andreas dermato, hudläkare. för tillfället dränker jag hela mig i desinfektionsmedel.
alltså. det är en hel helg mellan måndag och nu. snälla desinfektionsmedel, gör ditt jobb. BOTA.
svinkoppor heter swinepox på engelska.
lyssnar på boogie nights-soundtracket. filmen där mark wahlberg spelar porrstjärna. men soundtracket är bra.
kanske helgen blir en stillsam packhelg. ugh.
men det är rätt mycket som ska hem. allt jag tog med, som jag aldrig använt hemma, och tänkte skulle komma till användning här. hvornår ska jag lära mig.
det är iallafall blå himmel i paris idag. och jag har fått ett fungerande element!
och det är ju ändå helg. imorgon blir det långbrunch med alla fina från örebro, karin beata johanna o sara.
borde börja packa.
5 dagar kvar!
på måndag ska jag träffa andreas dermato, hudläkare. för tillfället dränker jag hela mig i desinfektionsmedel.
alltså. det är en hel helg mellan måndag och nu. snälla desinfektionsmedel, gör ditt jobb. BOTA.
svinkoppor heter swinepox på engelska.
lyssnar på boogie nights-soundtracket. filmen där mark wahlberg spelar porrstjärna. men soundtracket är bra.
kanske helgen blir en stillsam packhelg. ugh.
men det är rätt mycket som ska hem. allt jag tog med, som jag aldrig använt hemma, och tänkte skulle komma till användning här. hvornår ska jag lära mig.
det är iallafall blå himmel i paris idag. och jag har fått ett fungerande element!
och det är ju ändå helg. imorgon blir det långbrunch med alla fina från örebro, karin beata johanna o sara.
borde börja packa.
5 dagar kvar!
måndag 8 december 2008
den o-inbillade sjuke
ett stycke vandrande sjukdom, s'il vous pläää. and here i am!
meean harregööööud, vim ae ente lit' schööug näur maejjnossgraudorrna smöjjgårr sajj po'?. nae, jau maajna di'!
idag bjöd andrea (läs: chanel. andrea hade "lunchmöte med en skribent från rodeo") mig på världens godaste sushi. nakigawa!
imorgon lykkeli. hossein hade läst nånstans att det betyder lycklig på norska. cp jag hade aldrig tänkt på det ens.
i helgen. ellen allien? villvillvill.
om ni trodde att pepparkakseiffeln stod ståtligt i palms lägenhet nu, så kan jag meddela att delarna till ett mediokert pepparkakshus , stugtypen, ligger i en burk och väntar på att sockerlimmas.
och det blir ingen palm-flytt. än på ett tag iallafall.
countdown. 9dagar.
och en julkula är en julkula är en julkula. en färgglad sådan. inget annat.
nu ber jag till högre makter (gud?tor?sarko?) om att en natts sömn räcker för att kurera ett stycke maja.
meean harregööööud, vim ae ente lit' schööug näur maejjnossgraudorrna smöjjgårr sajj po'?. nae, jau maajna di'!
idag bjöd andrea (läs: chanel. andrea hade "lunchmöte med en skribent från rodeo") mig på världens godaste sushi. nakigawa!
imorgon lykkeli. hossein hade läst nånstans att det betyder lycklig på norska. cp jag hade aldrig tänkt på det ens.
i helgen. ellen allien? villvillvill.
om ni trodde att pepparkakseiffeln stod ståtligt i palms lägenhet nu, så kan jag meddela att delarna till ett mediokert pepparkakshus , stugtypen, ligger i en burk och väntar på att sockerlimmas.
och det blir ingen palm-flytt. än på ett tag iallafall.
countdown. 9dagar.
och en julkula är en julkula är en julkula. en färgglad sådan. inget annat.
nu ber jag till högre makter (gud?tor?sarko?) om att en natts sömn räcker för att kurera ett stycke maja.
tisdag 2 december 2008
marre des mardis
hur ser årets coolaste pepparkakshus ut?
lotta gildebrands vann väl förra året, när hon för att bota sin flygrädsla kavlade ut en landningsbana?
imorgon går jag och irre locos. ett eiffeltorn? en triumfbåge? eller ett centre georges pompidou? time will tell.
jag mår förjävligt. i skallen kroppen näsan och fingrar. men bara fysiskt så no sweat.haha verkligen no sweat, jag är iceice baby. som ett isflak twentyfourseven. ingen träning må vara anledningen?
och så har jag haft en fight med la gardienne, hon som sköter om huset. på morgonen, verkligen sämsta tiden att bråka med mig, i stressat tillstånd. det här kommer låta fett fåfängt men så här är läget. jag tar alltid hissen till nästsista våningsplanet på väg ut. då går man nämligen förbi en megaspegel som är perf att kolla sig snabbt i innan man kilar ut. det är faktiskt väldigt praktiskt. gardiennen råkade stå där idag när jag kom ut ur hissen, kvinnan med megakollen snäser: varför tar du alltid hissen 1a våningen istället för bottenplan? som att det var ett brott. jag ville ju inte skitgärna svara att det var för att kolla mig i spegeln, så stressad som jag var sa jag något på svenska, eh, och sen bara sprang jag ut och hörde henne hojta bakom mig. nu kommer jag aldrig ta hissen till bottenplan, som en minirevanch.
USCH. höstmys i all ära, jag vill ha värme och vietnam. inte såriga fingrar och snorsprängd skalle.
lyssnar lite på elvis costello, han är fin.
kanske ska familjen palm flytta. till en större lägga någon gata bort, men andrea vill inte men vill egentligen. hon säger själv att hon är väldigt konservativ. inga förändringar. men som det är nu så står arbetsbordet i korridoren och andreas och luddes sovrum är även matsal och vardagsrum. om de flyttar flyttar de i januari. vore spännande med en flytt!
jacques prévert-utställningen var förresten jättebra. och gratis. skulle vilja se hans film "les enfants du paradis". den verkar teatral och precis så som man tänker sig en fransk 40talsfilm.
lykkeli kommer till stan den 9 december. jag hossein yasna skall boka.
nu ska jag sy lite på en klänning.
huzzle knuzzle
lotta gildebrands vann väl förra året, när hon för att bota sin flygrädsla kavlade ut en landningsbana?
imorgon går jag och irre locos. ett eiffeltorn? en triumfbåge? eller ett centre georges pompidou? time will tell.
jag mår förjävligt. i skallen kroppen näsan och fingrar. men bara fysiskt så no sweat.haha verkligen no sweat, jag är iceice baby. som ett isflak twentyfourseven. ingen träning må vara anledningen?
och så har jag haft en fight med la gardienne, hon som sköter om huset. på morgonen, verkligen sämsta tiden att bråka med mig, i stressat tillstånd. det här kommer låta fett fåfängt men så här är läget. jag tar alltid hissen till nästsista våningsplanet på väg ut. då går man nämligen förbi en megaspegel som är perf att kolla sig snabbt i innan man kilar ut. det är faktiskt väldigt praktiskt. gardiennen råkade stå där idag när jag kom ut ur hissen, kvinnan med megakollen snäser: varför tar du alltid hissen 1a våningen istället för bottenplan? som att det var ett brott. jag ville ju inte skitgärna svara att det var för att kolla mig i spegeln, så stressad som jag var sa jag något på svenska, eh, och sen bara sprang jag ut och hörde henne hojta bakom mig. nu kommer jag aldrig ta hissen till bottenplan, som en minirevanch.
USCH. höstmys i all ära, jag vill ha värme och vietnam. inte såriga fingrar och snorsprängd skalle.
lyssnar lite på elvis costello, han är fin.
kanske ska familjen palm flytta. till en större lägga någon gata bort, men andrea vill inte men vill egentligen. hon säger själv att hon är väldigt konservativ. inga förändringar. men som det är nu så står arbetsbordet i korridoren och andreas och luddes sovrum är även matsal och vardagsrum. om de flyttar flyttar de i januari. vore spännande med en flytt!
jacques prévert-utställningen var förresten jättebra. och gratis. skulle vilja se hans film "les enfants du paradis". den verkar teatral och precis så som man tänker sig en fransk 40talsfilm.
lykkeli kommer till stan den 9 december. jag hossein yasna skall boka.
nu ska jag sy lite på en klänning.
huzzle knuzzle
söndag 30 november 2008
svarta sara
idag har jag alltså jobbat på svenska kyrkans julbasar. vi(jag yasna johanna) trodde att vi skulle få jobba tillsammans. johanna fick sälja hemvirkat julgranspynt tillsammans med folkdräktsklädda bullmormödrar, yasna fick sitta hopkrupen bakom ett skynke och knipsa fast godispåsar på metspö i fiskedammen och jag fick jobba i ostdisken.
som var utomhus. där det var is.kallt. jag iklädd strumpbyxor. endast. på mina fortfarande kalla ben. men det var kul tills jag blev paralyserad av kylan. osttanterna gav mig en stickat kofta, en tomteluva och ett par knästrumpor, men in vain.
mamma jag längtar efter din västerbottenpaj!
som belöning bjöds det iallafall på linssoppa, knäckebröd och öl/vin. ni anar inte vad de religiösa tanterna häller i sig! paff.
igår var det party at hosseins'. megablandning männsikor=kul! alla hade med sig en liten present och sedan bytte vi. jag fick en äggklocka i rostfritt stål. lucky me, jag hade hellre behållt min miniflaska akvavit som sydkoranen ben fick i utbyte. sen satt vi lite på hosseins tak med utsikt över pantheon. tills det började snöa. men i maj är det party on hosseins rooftop har vi bestämt.
och bästa låten för alla lite kalla snoriga bleka solsuktande människor: melanie - brand new key. man blir så glad!
men nu är jag så trött så trött för det har varit en fin helg. tänkte umgås med min mac(arena) och kolla på "la haine", en film av mathieu kassovitz, han som letar foto under fotoautomaten i amélie från montmartre.
PUSS!
som var utomhus. där det var is.kallt. jag iklädd strumpbyxor. endast. på mina fortfarande kalla ben. men det var kul tills jag blev paralyserad av kylan. osttanterna gav mig en stickat kofta, en tomteluva och ett par knästrumpor, men in vain.
mamma jag längtar efter din västerbottenpaj!
som belöning bjöds det iallafall på linssoppa, knäckebröd och öl/vin. ni anar inte vad de religiösa tanterna häller i sig! paff.
igår var det party at hosseins'. megablandning männsikor=kul! alla hade med sig en liten present och sedan bytte vi. jag fick en äggklocka i rostfritt stål. lucky me, jag hade hellre behållt min miniflaska akvavit som sydkoranen ben fick i utbyte. sen satt vi lite på hosseins tak med utsikt över pantheon. tills det började snöa. men i maj är det party on hosseins rooftop har vi bestämt.
och bästa låten för alla lite kalla snoriga bleka solsuktande människor: melanie - brand new key. man blir så glad!
men nu är jag så trött så trött för det har varit en fin helg. tänkte umgås med min mac(arena) och kolla på "la haine", en film av mathieu kassovitz, han som letar foto under fotoautomaten i amélie från montmartre.
PUSS!
lördag 29 november 2008
juljul svinkall men kul
paris är svinkallt. ryska pälsmössan olga för en 20a på loppisen i virrestad somras, i love you!
annars, waddap.
jag och iris och hanna har bakat massa goda lussekatter. jag kände mig vuxen tråkig och utan fantasi. gjorde vanliga katter och prästens hår och andra klassiker. iris gjorde stjärnor sniglar och gubbar. hanna gjorde en ascool flugsvamp med russin som prickar.
och ja, champs élysees är numera neonblått och fullt av fejksnö och fejkgranar och fejkbodar fullproppade med alla EUländernas speciaiteter, varje land har sin bod. det är ganska mysigt på champan men ganska fejk. föredrar the real thang och hoppas att julstämningen är i topp när jag kommer hem:)
igår var jag johanna alex och florent och såg santogold som är världens cooling, på showcase. första gången jag var där, stället ligger under pont alexandre 3 i en jättestor fin lokal, men så mycket folk och mycket fylla att vi drog vidare till chacha när santogold gigat. tydligen kände santogold likadant för även hon befann sig på chacha efteråt.
ikväll ska jag o johanna o kanske yasna på fest hos hossein i min klass, det blir nog bra. hossein som har en musiksajt som heter rateyourmusic.com som tydligen är väldigt känd, och som har all bra musik på sin dator, som nu även finns på min, yes!
han har även lärt mig at storheter som starbucks och hendrix kommer från seattle, hans hometown. tydligen finns det en stor staty av jimi där, frekt. och att wifin på starbucks vid bastiljen är gratis, detta skall utnyttjas!
och imorgon äre julbasar på svenska kyrkan! och jag johanna yasna ska jobba där. vilket helylle söndagsnöje! ska bli kul med lite svenska julfeelings och pepparkakor och glögg.
snart kommer jag hem.
jag saknar sverige jag saknar er.
annars, waddap.
jag och iris och hanna har bakat massa goda lussekatter. jag kände mig vuxen tråkig och utan fantasi. gjorde vanliga katter och prästens hår och andra klassiker. iris gjorde stjärnor sniglar och gubbar. hanna gjorde en ascool flugsvamp med russin som prickar.
och ja, champs élysees är numera neonblått och fullt av fejksnö och fejkgranar och fejkbodar fullproppade med alla EUländernas speciaiteter, varje land har sin bod. det är ganska mysigt på champan men ganska fejk. föredrar the real thang och hoppas att julstämningen är i topp när jag kommer hem:)
igår var jag johanna alex och florent och såg santogold som är världens cooling, på showcase. första gången jag var där, stället ligger under pont alexandre 3 i en jättestor fin lokal, men så mycket folk och mycket fylla att vi drog vidare till chacha när santogold gigat. tydligen kände santogold likadant för även hon befann sig på chacha efteråt.
ikväll ska jag o johanna o kanske yasna på fest hos hossein i min klass, det blir nog bra. hossein som har en musiksajt som heter rateyourmusic.com som tydligen är väldigt känd, och som har all bra musik på sin dator, som nu även finns på min, yes!
han har även lärt mig at storheter som starbucks och hendrix kommer från seattle, hans hometown. tydligen finns det en stor staty av jimi där, frekt. och att wifin på starbucks vid bastiljen är gratis, detta skall utnyttjas!
och imorgon äre julbasar på svenska kyrkan! och jag johanna yasna ska jobba där. vilket helylle söndagsnöje! ska bli kul med lite svenska julfeelings och pepparkakor och glögg.
snart kommer jag hem.
jag saknar sverige jag saknar er.
torsdag 20 november 2008
pannkaksnostalgi,kulturhysteri
Nyss hemkommen från Gambetta och Irre och Hanna. Ikväll lagade vi pannkakor. Det var okej för Iris på villkoret att de skulle bli riktigt gula och stora, som i Pippi. under stekningen dök det upp hur mycket pannkaksminnen som helst.
Hur ofta kom jag inte hem från gymastiken eller fotbollsträningen och önskade att det skulle bli pannkakor med mjölk.
Pappa vid spisen med två järn igång för att kunna göda mig, sanna och adam med pannkakor utan väntetid. Vi med varsin klick obligatorisk ärtsoppa som myglades ut över tallriken så att det skulle se ut som att vi hade ätit upp.
Och så till slut drällde de in. oftast i en rykande hög. Den översta pannkakan var alldeles för varm, och vi kallade den kungen. varken jag adam eller sanna ville ha kungen. under kungen låg drottningen och sedan knekten. Helt underbart att jag fortfarande inte har någon aning om varför vi kallade dem så. Men underbart att vi gjorde det utan att tycka att det var konstigt, det bara var så.
Mamma som uppmanar oss att äta med kniv och gaffel, vi som gör tvärtemot. Pappa som förösker låta sträng MAX FEM STYCKEN BARN! jaja, tänkte jag, matsmart som jag var. Som att det skulle bli exakt 15 pannkakor. När de andra två tröttnat och var mätta satt jag lugnt kvar och inväntade den sista laddningen.
Idag har varit en fin dag. Den började bra redan igårkväll. Inget skulle fått mig att somna in bättre än en skypetimme med maria som jag inte pratat med på 3 månader. Och idag har det mest bara varit de små sakerna som gjort mig glad.
Dragspelsmannen i metron. de intellektuella uteliggarna vid sorbonne som sitter och läser och putsar skorna på morgonkvisten. Andrea som kommer hem efter en lång arbetsdag och har med sig en tropicanajuice/grapefrukt till mig för att hon vet att det är min favorit och för att hon är så fin och omtänksam. de söta asiaterna i klassen. mina och hosseins utbytande av oförstående blickar när de ska uttala något på franska. mme riot som borde blivit ståuppkomiker istället för lärare. lunchandet med jasna från malmö, hossein från seattle, saori från tokyo och haike från taiwan. inhandlandet av ett par höstiga kalasbyxor. apelsinerna som är som godast just nu. iris som kastar sig runt halsen när jag hämtar henne och viskar : 'idag ska jag vara snäll och glad' med den charmigaste franska accenten och hanna som bara är nöjd mest hela tiden.
Jag skulle kunna fortsätta, bara för att allt känns harmoniskt och jag älskar paris idag.
Jag skulle älska det ännu mer om jag utnyttjade det mer. Varje tisdag trycks gratistidningen A NOUS PARIS, paris motsvarighet till dygnet runt. massamassa om muséer, bio, klubbar osv. det finns så mycket jag vill göra. fel. ska göra.
Se Juliette Binoche på theatre de la ville. gå på utställningen "paris la belle" som handlar om Jacques Prévert. gå på jane birkins utställning om serge gainsbourg(som på äldre dar kallades gainsbar pga seriösa alkoholproblem..:)), fynda på loppisen i gambetta på söndag, gå på tokyokulturnatt. helt plötsligt dök björn gustafsson(!) upp när jag bläddrade i A NOUS. Han är med i "les grandes personnes" som ska visas på fransk bio.
grattis också selma lagerlöf! '
och skål! idag är det beaujolais-dagen i frankrike.
gud nu ska jag sova.
godnatt.
Hur ofta kom jag inte hem från gymastiken eller fotbollsträningen och önskade att det skulle bli pannkakor med mjölk.
Pappa vid spisen med två järn igång för att kunna göda mig, sanna och adam med pannkakor utan väntetid. Vi med varsin klick obligatorisk ärtsoppa som myglades ut över tallriken så att det skulle se ut som att vi hade ätit upp.
Och så till slut drällde de in. oftast i en rykande hög. Den översta pannkakan var alldeles för varm, och vi kallade den kungen. varken jag adam eller sanna ville ha kungen. under kungen låg drottningen och sedan knekten. Helt underbart att jag fortfarande inte har någon aning om varför vi kallade dem så. Men underbart att vi gjorde det utan att tycka att det var konstigt, det bara var så.
Mamma som uppmanar oss att äta med kniv och gaffel, vi som gör tvärtemot. Pappa som förösker låta sträng MAX FEM STYCKEN BARN! jaja, tänkte jag, matsmart som jag var. Som att det skulle bli exakt 15 pannkakor. När de andra två tröttnat och var mätta satt jag lugnt kvar och inväntade den sista laddningen.
Idag har varit en fin dag. Den började bra redan igårkväll. Inget skulle fått mig att somna in bättre än en skypetimme med maria som jag inte pratat med på 3 månader. Och idag har det mest bara varit de små sakerna som gjort mig glad.
Dragspelsmannen i metron. de intellektuella uteliggarna vid sorbonne som sitter och läser och putsar skorna på morgonkvisten. Andrea som kommer hem efter en lång arbetsdag och har med sig en tropicanajuice/grapefrukt till mig för att hon vet att det är min favorit och för att hon är så fin och omtänksam. de söta asiaterna i klassen. mina och hosseins utbytande av oförstående blickar när de ska uttala något på franska. mme riot som borde blivit ståuppkomiker istället för lärare. lunchandet med jasna från malmö, hossein från seattle, saori från tokyo och haike från taiwan. inhandlandet av ett par höstiga kalasbyxor. apelsinerna som är som godast just nu. iris som kastar sig runt halsen när jag hämtar henne och viskar : 'idag ska jag vara snäll och glad' med den charmigaste franska accenten och hanna som bara är nöjd mest hela tiden.
Jag skulle kunna fortsätta, bara för att allt känns harmoniskt och jag älskar paris idag.
Jag skulle älska det ännu mer om jag utnyttjade det mer. Varje tisdag trycks gratistidningen A NOUS PARIS, paris motsvarighet till dygnet runt. massamassa om muséer, bio, klubbar osv. det finns så mycket jag vill göra. fel. ska göra.
Se Juliette Binoche på theatre de la ville. gå på utställningen "paris la belle" som handlar om Jacques Prévert. gå på jane birkins utställning om serge gainsbourg(som på äldre dar kallades gainsbar pga seriösa alkoholproblem..:)), fynda på loppisen i gambetta på söndag, gå på tokyokulturnatt. helt plötsligt dök björn gustafsson(!) upp när jag bläddrade i A NOUS. Han är med i "les grandes personnes" som ska visas på fransk bio.
grattis också selma lagerlöf! '
och skål! idag är det beaujolais-dagen i frankrike.
gud nu ska jag sova.
godnatt.
söndag 16 november 2008
LET'S FREAK, -C'EST CHIC!
opaa!
söndagkväll, dags att säga hejdå till en mycket trevlig helg.
med lite för mycket rom, lite för lite sömn. eller näförresten.
blev utgång chez régine även denna helgen.
innan dess, onsdag, var det ju mgmt dj-set, något jag och beata hade missuppfattat. Vi fick för oss att de skulle lira sitt eget men aeh. nänä. de spelade hursom bra muzika och vi dansade oss bra svettiga.
och jag förtjänar veckans tapperhetsmedalj som på torsdagen segade mig iväg till sorban efter två timmars odjup sömn.
på söndagar vaknar jag alltid upp lite sverigesaknig. vill bara vara, men hemma. men min parissöndag har tillbringats i fint sällskap på fina nyupptäckta ställen.
först träff med karin och beata på pain quotidien, typ ett ekofik, där de har godaste kaffet och coolaste påläggen, vit chokladkräm och päronmarmelad. :)
nu måste jag verkligen ta tag i dethär med stickning, både b och k är hur grymma som helst så jag kan få privatkurs om jag vill. mitt första stickprojekt ska bli en mörkgrå fuskpolo. i mohär kanske. härligt ord. mohääääär.
sedan drog vi vidare till "la broc", en typ loppis. eller så här var det: man pröjsar 2 evrosar, intädet, och väl därinne spelades det livemusik i form av något jäkligt konstigt country-folk-60talsretrostyligt. man kunde köpa vin, retromöbler, vintagekläder och korvmedbröd. jag köpte: en karaff med körsbär på + fem matchande glas. ett tidningsställ med ett avsaknat ben(gratis, grattis!). 4 LP-skivor med snygga omslag att sätta på väggen(whitney, france gall, nena(99 luftballons), mungo jerry). discoclips. och en sjuk sak som är nästintill omöjlig att förklara men I'll give it a try; svart- och guldrandig storsomettdricksglas cigarettförvaringsmojäng i retrostil. capito? naeh, men den är totalt onödig, även om jag hade vart rökare, och oemotståndlig.
allt för circus 50€, ca va, ca va.
nu ska jag röja rummet lite för att få plats i sängen och kolla på resten av magnolia som jag hoppas slutar lika bra som den börjat.
ciaow
söndagkväll, dags att säga hejdå till en mycket trevlig helg.
med lite för mycket rom, lite för lite sömn. eller näförresten.
blev utgång chez régine även denna helgen.
innan dess, onsdag, var det ju mgmt dj-set, något jag och beata hade missuppfattat. Vi fick för oss att de skulle lira sitt eget men aeh. nänä. de spelade hursom bra muzika och vi dansade oss bra svettiga.
och jag förtjänar veckans tapperhetsmedalj som på torsdagen segade mig iväg till sorban efter två timmars odjup sömn.
på söndagar vaknar jag alltid upp lite sverigesaknig. vill bara vara, men hemma. men min parissöndag har tillbringats i fint sällskap på fina nyupptäckta ställen.
först träff med karin och beata på pain quotidien, typ ett ekofik, där de har godaste kaffet och coolaste påläggen, vit chokladkräm och päronmarmelad. :)
nu måste jag verkligen ta tag i dethär med stickning, både b och k är hur grymma som helst så jag kan få privatkurs om jag vill. mitt första stickprojekt ska bli en mörkgrå fuskpolo. i mohär kanske. härligt ord. mohääääär.
sedan drog vi vidare till "la broc", en typ loppis. eller så här var det: man pröjsar 2 evrosar, intädet, och väl därinne spelades det livemusik i form av något jäkligt konstigt country-folk-60talsretrostyligt. man kunde köpa vin, retromöbler, vintagekläder och korvmedbröd. jag köpte: en karaff med körsbär på + fem matchande glas. ett tidningsställ med ett avsaknat ben(gratis, grattis!). 4 LP-skivor med snygga omslag att sätta på väggen(whitney, france gall, nena(99 luftballons), mungo jerry). discoclips. och en sjuk sak som är nästintill omöjlig att förklara men I'll give it a try; svart- och guldrandig storsomettdricksglas cigarettförvaringsmojäng i retrostil. capito? naeh, men den är totalt onödig, även om jag hade vart rökare, och oemotståndlig.
allt för circus 50€, ca va, ca va.
nu ska jag röja rummet lite för att få plats i sängen och kolla på resten av magnolia som jag hoppas slutar lika bra som den börjat.
ciaow
fredag 7 november 2008
hej vapenstilleståndsdag!
javisst; vi är tacksamma för att vapenstilleståndet för en massa tid sedan ägde rum den 11 november. Det råkar vara en tisdag i år och eftersom fransmän är otroligt förtjusta i att "faire le pont"( göra bron ), dvs koppla samman feriedagen med helgen, så har även idag vart skolfri. perf.
I lördags var jag alex alexis o marion, mina enda franska vänner, på klubben chez régine, fd parisparis. himla härligt ställe. mosdef var också där i ett hörn och såg ut att ha tråkigt. vi dansade mest. soft grej var att de spelade in en slags film i källaren aka rökutrymmet. samtliga klubbare fick delta i filmen genom att ställa sig framför filmkameran, shotta absint(69%!) och sedan ville de filma minen efter hutten. det var en döskalle på flaskan som vi senare lyckades lägga beslag på:)
dagen efter såg vi quantum of solace. se den inte.
också var vi på det franskaste matstället man kan besöka, flunch. jag beställde en spinat/chèvre-lasagne, lät ju urgott. den sura gubben slängde upp en bit kall så kallad lasagne som mer påminde om en ofärdig slajmig pöl med bechamelslem och lite gröna prickar. jag petade lite äcklat på den och den var fesljummen. klagade hos surfransosen som pekade mot mikrovågsugnen. jag blir så ledsen när maten inte görs med glädje. hejdå flunch, vi ses aldrig mer.
I pigalle där bion och flunch ligger, och ja alla horhus, finns det även hur många belgiska barer som helst. och KRIEK-ölen, den riktiga, lindemans! Så-himla-god!
eftersom min uppsats är ogjord och mitt rum är en mess så ska jag ägna mig åt storstäd och stortänk ikväll, istället för releasefesten på flèche d'or för versatile records :( och oasis efterfest på chacha. äeh.
men! på onsdag lirar MGMT på social, SOM jag kommer vara där!
och så är jag i form för en morgondag i marais för att besöka favvofallastället, L'AS, som är "recommended by lenny kravitz", och köpa lite behövliga saker på american a.
annars. jag börjar halvspy lite på det outvecklade frankrike.
*att det i alla tv-program sitter en ung snygg leende blondin brevid en man som pratar. om kvinnan mot förmodan yttrar sig, avbryts hon direkt av mannen som beter sig som att det var något normalt.
*"tu sais en france, les filles qui font du foot, ce n'est pas sexy" (i frankrike tycker man inte att det är sexigt med tjejer som spelar fotboll)
* mormorn om sitt barnbarn till mig, då han formar sina fingrar till en pistol och gör pistolläten: "il adore lucky luke. c'est un vrai garcon!" ("han älskar lucky luke. det är en riktig pojke!")
*att, när man går ut, vara tvungen att känna vakterna, vara snygg rik eller känd för att komma in.
*att höra klubbägaren uppmuntra klubbfolket "rök, sniffa, gör vad ni vill!"
osvosvosv
vadkanjaggöra
ibland saknar jag sverige och svenskt tänk.
kram
I lördags var jag alex alexis o marion, mina enda franska vänner, på klubben chez régine, fd parisparis. himla härligt ställe. mosdef var också där i ett hörn och såg ut att ha tråkigt. vi dansade mest. soft grej var att de spelade in en slags film i källaren aka rökutrymmet. samtliga klubbare fick delta i filmen genom att ställa sig framför filmkameran, shotta absint(69%!) och sedan ville de filma minen efter hutten. det var en döskalle på flaskan som vi senare lyckades lägga beslag på:)
dagen efter såg vi quantum of solace. se den inte.
också var vi på det franskaste matstället man kan besöka, flunch. jag beställde en spinat/chèvre-lasagne, lät ju urgott. den sura gubben slängde upp en bit kall så kallad lasagne som mer påminde om en ofärdig slajmig pöl med bechamelslem och lite gröna prickar. jag petade lite äcklat på den och den var fesljummen. klagade hos surfransosen som pekade mot mikrovågsugnen. jag blir så ledsen när maten inte görs med glädje. hejdå flunch, vi ses aldrig mer.
I pigalle där bion och flunch ligger, och ja alla horhus, finns det även hur många belgiska barer som helst. och KRIEK-ölen, den riktiga, lindemans! Så-himla-god!
eftersom min uppsats är ogjord och mitt rum är en mess så ska jag ägna mig åt storstäd och stortänk ikväll, istället för releasefesten på flèche d'or för versatile records :( och oasis efterfest på chacha. äeh.
men! på onsdag lirar MGMT på social, SOM jag kommer vara där!
och så är jag i form för en morgondag i marais för att besöka favvofallastället, L'AS, som är "recommended by lenny kravitz", och köpa lite behövliga saker på american a.
annars. jag börjar halvspy lite på det outvecklade frankrike.
*att det i alla tv-program sitter en ung snygg leende blondin brevid en man som pratar. om kvinnan mot förmodan yttrar sig, avbryts hon direkt av mannen som beter sig som att det var något normalt.
*"tu sais en france, les filles qui font du foot, ce n'est pas sexy" (i frankrike tycker man inte att det är sexigt med tjejer som spelar fotboll)
* mormorn om sitt barnbarn till mig, då han formar sina fingrar till en pistol och gör pistolläten: "il adore lucky luke. c'est un vrai garcon!" ("han älskar lucky luke. det är en riktig pojke!")
*att, när man går ut, vara tvungen att känna vakterna, vara snygg rik eller känd för att komma in.
*att höra klubbägaren uppmuntra klubbfolket "rök, sniffa, gör vad ni vill!"
osvosvosv
vadkanjaggöra
ibland saknar jag sverige och svenskt tänk.
kram
tisdag 4 november 2008
LOVE IT!
4 nov
le ciel bleu
och le soleil brille
i parc des buttes chaumont
iklädd endast shorts t-shirt löpskor
och svetten rann trots min långt ifrån vintriga outfit
snela vädergud gör så att minusgraderna stannar i norr ett tag till
ps fader jag fick post idag, som returneras imorgon!
puss
le ciel bleu
och le soleil brille
i parc des buttes chaumont
iklädd endast shorts t-shirt löpskor
och svetten rann trots min långt ifrån vintriga outfit
snela vädergud gör så att minusgraderna stannar i norr ett tag till
ps fader jag fick post idag, som returneras imorgon!
puss
söndag 2 november 2008
davs
Ikväll fick en skypedate med liten broder ersätta min och herr Le Clézios mystimme. älska skajp. Jag får lust att sträcka in handen i datorn så att den slukar upp mig och spottar ut mig på Parkgatan tre. Men istället fixar SAS den saftiga biffen om en månad och en halv. Tills dess hade jag mest bara tänkt njuta.
Helgen har mestadels tillbringats på chacha och bidragit till en skev dygnsrytm och en söndagskvällspigg jag, och imorgon kommer bli som de flesta måndagar; sleepy.
Synd bara att sömn inte står med på mitt måndagsschema.
Helgens plus är att man numera glider förbi kön på chacha, megaplus i ett rainy perrys. de bjussade även på en "tequila dégage"(ung. tequila-stickiväg aka tequilarace) innan avfärd (vet inte om det borde stå på minus?). Upptäckten att bert's på hörnet har gratis wifi+ gott billigt kaffe= perfa pluggsöndagshäng.
Minus är att alla mina ljus brunnit ned och min taklampa är kaputt. ljusterapi? jag skulle iochförsig inte sett något ändå eftersom min lugg nuddar näsan numera när jag rynkar den och min nagelsax inte är sax nog att kutta kalufsen. minus att det är minusgrader i min kyl. när jag för en enda gångs skull hade något i den. byebye isägg. tja, helgens studieinsats hamnar väl här den med. hata att det blev fler minus än +.
I övrigt är jag i extremt behov av ett par sjukligt vattentäta, varma, höga, gröna gummistövlar som kan bevara mina fötter i någorlunda skick utan att de förvandlas till russin på heltid. madre mia.
För övrigt anser jag att all onödig yta (läs all yta) mellan London-Paris-Barcelona borde käkas upp av marsianer så att de tre städerna inkl. inv. kunde flyta ihop och bilda ett litet himmelrike på vårt lilla klot. det är väl inte förmycket begärt.
sov tight,
knus
Helgen har mestadels tillbringats på chacha och bidragit till en skev dygnsrytm och en söndagskvällspigg jag, och imorgon kommer bli som de flesta måndagar; sleepy.
Synd bara att sömn inte står med på mitt måndagsschema.
Helgens plus är att man numera glider förbi kön på chacha, megaplus i ett rainy perrys. de bjussade även på en "tequila dégage"(ung. tequila-stickiväg aka tequilarace) innan avfärd (vet inte om det borde stå på minus?). Upptäckten att bert's på hörnet har gratis wifi+ gott billigt kaffe= perfa pluggsöndagshäng.
Minus är att alla mina ljus brunnit ned och min taklampa är kaputt. ljusterapi? jag skulle iochförsig inte sett något ändå eftersom min lugg nuddar näsan numera när jag rynkar den och min nagelsax inte är sax nog att kutta kalufsen. minus att det är minusgrader i min kyl. när jag för en enda gångs skull hade något i den. byebye isägg. tja, helgens studieinsats hamnar väl här den med. hata att det blev fler minus än +.
I övrigt är jag i extremt behov av ett par sjukligt vattentäta, varma, höga, gröna gummistövlar som kan bevara mina fötter i någorlunda skick utan att de förvandlas till russin på heltid. madre mia.
För övrigt anser jag att all onödig yta (läs all yta) mellan London-Paris-Barcelona borde käkas upp av marsianer så att de tre städerna inkl. inv. kunde flyta ihop och bilda ett litet himmelrike på vårt lilla klot. det är väl inte förmycket begärt.
sov tight,
knus
torsdag 30 oktober 2008
välkommen tillbaka tompa!
efter två veckor i exil har THOMSON,fedebandet, nu äntligen bestämt sig för att återvända till mac-arena, och denna gången för gott hoppas jag. poivre,poivre.
snabb update om veckorna som gått.
.sorbonne. Trodde först att det bara var ett namn och att prestigen låg i det och att det annars var som ett vanligt plugg. Men lärarna är helt fabuloso, jag har iochförsig bara två, men de är de bästa jag haft ever. först på morgonen har jag något som heter "cours pratique", som är som en vanlig språklektion. mme riot är även teaterlärare och kan prata i omänskligt många tonlägen samtidigt som hon gestikulerar och lär ut.
På eftermiddagen är det "cours de phonetique", där man endast övar uttal. Först sitter man en halvtimme i en sal och pratar intonation och varför e hörs på vissa ställen men faller bort ibland. Sedan går man ner i "laboratoire" där alla tar på sig lurar och läraren säger en mening som innehåller det vi övat på, vi repeterar. i en halvtimme håller vi på så, och ibland inkräktar en röst i lurarna och då är det läraren, mme nånting, som vill att man ska finslipa uttalet. men fonetikkursen är pannkakslätt, jämfört med grammatiken iallafall.
det enda dumma med paris är avstånden. det tar trekvart att åka till sorri från mig. å andra sidan är det som 45 minuters museibesök. jag stiger ut på gatan, går över min avenue och över tunneln där diana dog, sedan över pont de l'alma där jag har eiffeln till höger. ner i meton. upp vid notre dame, uppför bd st-michel, förbi la sorbonne(huvudbyggnaden) och vidare mot pantheon. framme. allt är så stort. eller så är allt bara relativt.
vad mer. hum. jo. caroline och linn, två tjejer jag lärt känna genom hannah, har åkt hem. och med dem lite av partyspiriten. lite. imorgon är det ju dock HALLOWEENpartaj på le chacha!
det har blivit ganska mycket utgång iochförsig, såg etienne de crecy på social och det var dansant och gratis för såna som oss.
sandra och eloise från tiden i st malo har hälsat på, woho men ska bli skönt att äntligen kunna sova, eloise hostade mest varje natt eh. och det går alltså att sova tre här!
iris hanna och andrea är i dalby, vlket innebär one week off för min del. som mest försvunnit och nu är den snart slut.
sterling sabbade min hemresa, men mama räddade den och ingen större skada skedd.
och tydligen skattade jag 5000 för mycket på sommarlovslönen, yee, vilket innebär en 5000 kr mindre utfattig maja. we like.
och nu ska jag förbereda lite inför hannahs ankomst , det blir rötjut och wokade grönsaker i fallabröd, min nya thaang.
och serge gainsbourg är my man; harley.david.sonofabitch!
OCH ADDA MIG PÅ SKYPE:majakozakdehlin@hotmail.com PS.! jag har webcam ;)
snabb update om veckorna som gått.
.sorbonne. Trodde först att det bara var ett namn och att prestigen låg i det och att det annars var som ett vanligt plugg. Men lärarna är helt fabuloso, jag har iochförsig bara två, men de är de bästa jag haft ever. först på morgonen har jag något som heter "cours pratique", som är som en vanlig språklektion. mme riot är även teaterlärare och kan prata i omänskligt många tonlägen samtidigt som hon gestikulerar och lär ut.
På eftermiddagen är det "cours de phonetique", där man endast övar uttal. Först sitter man en halvtimme i en sal och pratar intonation och varför e hörs på vissa ställen men faller bort ibland. Sedan går man ner i "laboratoire" där alla tar på sig lurar och läraren säger en mening som innehåller det vi övat på, vi repeterar. i en halvtimme håller vi på så, och ibland inkräktar en röst i lurarna och då är det läraren, mme nånting, som vill att man ska finslipa uttalet. men fonetikkursen är pannkakslätt, jämfört med grammatiken iallafall.
det enda dumma med paris är avstånden. det tar trekvart att åka till sorri från mig. å andra sidan är det som 45 minuters museibesök. jag stiger ut på gatan, går över min avenue och över tunneln där diana dog, sedan över pont de l'alma där jag har eiffeln till höger. ner i meton. upp vid notre dame, uppför bd st-michel, förbi la sorbonne(huvudbyggnaden) och vidare mot pantheon. framme. allt är så stort. eller så är allt bara relativt.
vad mer. hum. jo. caroline och linn, två tjejer jag lärt känna genom hannah, har åkt hem. och med dem lite av partyspiriten. lite. imorgon är det ju dock HALLOWEENpartaj på le chacha!
det har blivit ganska mycket utgång iochförsig, såg etienne de crecy på social och det var dansant och gratis för såna som oss.
sandra och eloise från tiden i st malo har hälsat på, woho men ska bli skönt att äntligen kunna sova, eloise hostade mest varje natt eh. och det går alltså att sova tre här!
iris hanna och andrea är i dalby, vlket innebär one week off för min del. som mest försvunnit och nu är den snart slut.
sterling sabbade min hemresa, men mama räddade den och ingen större skada skedd.
och tydligen skattade jag 5000 för mycket på sommarlovslönen, yee, vilket innebär en 5000 kr mindre utfattig maja. we like.
och nu ska jag förbereda lite inför hannahs ankomst , det blir rötjut och wokade grönsaker i fallabröd, min nya thaang.
och serge gainsbourg är my man; harley.david.sonofabitch!
OCH ADDA MIG PÅ SKYPE:majakozakdehlin@hotmail.com PS.! jag har webcam ;)
söndag 19 oktober 2008
updates från avven
godafton,
nyss hemkommen från IKEA. ljusen HEMSJÖ lyser på mitt bord och jag knaprar swedish ginger bread och känner att det är ganska mysigt med sverige utomlands. Men vad jag boorde göra är.. att skriva en uppsats om varför 20 år är den finaste åldern, ja på franska, ja som ska vara inlämnad imorgon, ja alla kineser i min klass har antagligen suttit med sina uppsatser hela helgen, och nej jag har inte riktigt börjat. zut, zut et zut.
Och lillebror jag kan inte skicka min adress för jag har inte din, men här är den : majakozakdehlin@hotmail.com, eeeasy.
knus
nyss hemkommen från IKEA. ljusen HEMSJÖ lyser på mitt bord och jag knaprar swedish ginger bread och känner att det är ganska mysigt med sverige utomlands. Men vad jag boorde göra är.. att skriva en uppsats om varför 20 år är den finaste åldern, ja på franska, ja som ska vara inlämnad imorgon, ja alla kineser i min klass har antagligen suttit med sina uppsatser hela helgen, och nej jag har inte riktigt börjat. zut, zut et zut.
Och lillebror jag kan inte skicka min adress för jag har inte din, men här är den : majakozakdehlin@hotmail.com, eeeasy.
knus
lördag 18 oktober 2008
das helg
no sex no drugs no wine no women no fun no sin no you, no wonder it's dark. I think I'm turnin japanese I think I'm turnin japanese I really think so...
nä. men var precis i den finaste japanska trädgården jag någonsin skådat, och den ligger på min granngata. Det enda jag kunde tänka var att jag ville bjuda in alla mina vänner alla som jag känner och ha fetaste festen där. Men just när jag var där höll några buddhister teceremoni, så det var tur att jag inte tänkte högt för då hade de väl kastat förbannelser över mig och låtit några onda andar jaga ut mig.
Igår var jag barnvakt all night long, ikväll ska jag och mina mojjetillbehör till carolines place och sedan vidare ut i parisnatten. Om jag är i fint skick imorgonbitti blir det marknad, följt av ikeabesök och ljusinköp bla, med karin och sara, två snela åpäärörr.
nu: powernap.
TCHÜZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ
nä. men var precis i den finaste japanska trädgården jag någonsin skådat, och den ligger på min granngata. Det enda jag kunde tänka var att jag ville bjuda in alla mina vänner alla som jag känner och ha fetaste festen där. Men just när jag var där höll några buddhister teceremoni, så det var tur att jag inte tänkte högt för då hade de väl kastat förbannelser över mig och låtit några onda andar jaga ut mig.
Igår var jag barnvakt all night long, ikväll ska jag och mina mojjetillbehör till carolines place och sedan vidare ut i parisnatten. Om jag är i fint skick imorgonbitti blir det marknad, följt av ikeabesök och ljusinköp bla, med karin och sara, två snela åpäärörr.
nu: powernap.
TCHÜZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ
torsdag 16 oktober 2008
Sorbonne POR FAVOR!
Jag har borjat skolan. igen. A la Sorbonne, cours de civilisaton francaise. Nar jag entrade den lilla salen med noll ventilation och 25 asiater ville jag helst bara ga ut igen. Men det forstod jag val att jag inte kunde. Istallet hangde jag upp mina grejer och forsokte vara diskret. Kom dock at ljusknappen och for ett ogonblick var det tyst och morkt, sedan borjade en asiat skratta och de andra hangde pa, sa det var val en ganska bra icebreaker. Madame Riot(!) verkar hyvens, det ar hon som kommer att undervisa oss fram till den 21 januari.
Eftersom kursen startade for en vecka sedan har jag lite att ta igen, just nu laser vi om Victor Hugo. Fyra stycken ur klassen gjorde en presentation men deras brytning var sa pafallande att det var svart att hanga med. Kanske far jag byta grupp till en hogra niva, men da blir det nog tricky med grammatiken. Time will tell.
Innan lektionen var jag pa bd Raspail for att gora ett fonetiktest. Varannan vecka har jag en timmes fonetikundervisning pa eftermiddagen och da med en annan klass och annan larare i ett annat arrondissement.
Undervisningen halls mestadels i en byggnad precis vid Pantheon men fonetiken ar vid Montparnasse sa jag tvarar genom hela paris innerstad nar jag ska dit.
Pa vagen darifran tog jag metron med nguyen som foredrog att jag kallade henne Victoria, hon var fran Vietnam och laste franska for att kunna arbeta som fransktalande guide i sitt hemland. Hon bor i Ho Chi Minh och ska ge mig tips pa sevardheter i Vietnam eftersom vi ska dit i jul.
Jag tror att jag har gjort ett bra val. Hoppas. Det kanns bra att plugga under de morka manaderna och sedan chilla och lasa nagon enkel distanskurs till varen, kanske ta ett deltidsjobb. Nu har jag ett studentkort ocksa som jag tankte utnyttja maximalt. Undersoka om det finns nagra trevliga sallskap pa sorbonne, nagra doda poeters kanske.
I tisdags akte systrami hem efter en supermegafabuloso vecka. Vi gjorde nog det mesta och det gick over forvantan att bo 2 pa 9 m2 i en vecka, och med Calvin Harris som husgud var det riktigt mysigt!
Nu ska jag utforska Gambetta,
smell ya`ll!
Eftersom kursen startade for en vecka sedan har jag lite att ta igen, just nu laser vi om Victor Hugo. Fyra stycken ur klassen gjorde en presentation men deras brytning var sa pafallande att det var svart att hanga med. Kanske far jag byta grupp till en hogra niva, men da blir det nog tricky med grammatiken. Time will tell.
Innan lektionen var jag pa bd Raspail for att gora ett fonetiktest. Varannan vecka har jag en timmes fonetikundervisning pa eftermiddagen och da med en annan klass och annan larare i ett annat arrondissement.
Undervisningen halls mestadels i en byggnad precis vid Pantheon men fonetiken ar vid Montparnasse sa jag tvarar genom hela paris innerstad nar jag ska dit.
Pa vagen darifran tog jag metron med nguyen som foredrog att jag kallade henne Victoria, hon var fran Vietnam och laste franska for att kunna arbeta som fransktalande guide i sitt hemland. Hon bor i Ho Chi Minh och ska ge mig tips pa sevardheter i Vietnam eftersom vi ska dit i jul.
Jag tror att jag har gjort ett bra val. Hoppas. Det kanns bra att plugga under de morka manaderna och sedan chilla och lasa nagon enkel distanskurs till varen, kanske ta ett deltidsjobb. Nu har jag ett studentkort ocksa som jag tankte utnyttja maximalt. Undersoka om det finns nagra trevliga sallskap pa sorbonne, nagra doda poeters kanske.
I tisdags akte systrami hem efter en supermegafabuloso vecka. Vi gjorde nog det mesta och det gick over forvantan att bo 2 pa 9 m2 i en vecka, och med Calvin Harris som husgud var det riktigt mysigt!
Nu ska jag utforska Gambetta,
smell ya`ll!
måndag 6 oktober 2008
Festina lente
folks, mitt humör är stabilt, sist jag skrev var jag bara lite less på mig själv och min förmåga att skjuta upp saker.
Men det finns det ju faktiskt fler som har gjort genom tiderna. Fritiof Nilsson Piraten tog sig till exempel inte i kragen förrän in i det sista, då han verkligen dog.
Om några veckor kommer jag antagligen vara fyrspråkig, jag kan lägga till jugoslaviska på listan över språk jag behärskar. Jag har börjat vänja mig vid att byggarna kommer indundrande vid 8tiden varje morgon för att hamra och hojta på andra sidan väggen så att mina vinglas i väggskåpet börjar klinga som en vinglaskör.
på tal om att göra musik av inredning så träffade jag och betty två killar från Malmö när vi tog en fika på Bert's. De hade bilat ner för att lämna fransk filmutrustning som använts i en svensk-fransk film som kommer ut hösten 09. Filmen, som egentligen är en kortfilm som har vunnit pris i Cannes, heter Music for one appartment and six drummers. Sex trummisar som går loss på all inredning i ett gammalt pars lägenhet. Om ni söker på filmens namn på youtube, vilket rekommenderas, så skall ni finna!
Nu är Paris Fashionweek över, och förhoppningsvis kommer alla äckligt självgoda trendiga slisk som har ockuperat samtliga klubbar, avlägsna sig härifrån. I lördags när jag och b var på väg hem efter en kul kväll på nuit blanche, typ kulturnatten i större skala, passerade vi le baron på min gata som tydligen är rätt hajpat. Vi kollade in, en kille kommer fram och börjar snacka. Det första han säger är att han är designer, det andra är om vi vill följa med hem till honom för vin och marijuana. fuck off.
Tydligen kretsar det mer droger i Paris än någonsin med Sarkozy vid makten.
Våra stora lördagsplaner blev dock inte helt som vi tänkt oss. Vi var taggade för att se Patti Smith i St Germain des Pres kyrkan, något vi snabbt insåg skulle innebära två timmars kö för att ens komma in i kyrkan. Istället drog vi till ett ställe som hette Truskel, som tyvär visade sig vara svennestället the 1. Men det var bra musik, gratis inträde och stället hade trots allt potential.
Mindre charmiga var vakterna. Jag hängde med ut när b rökte för att snacka, något som visade sig vara högst förbjudet. Jag skrattade och trodde att vakten skämtade, då sa han att jag inte skulle komma in sen, vilket visade sig vara sant. Jag blev utkastad från ett gratisställe efter att ha gått ut utan att röka. hahaha.
Igår hade jag och mr CV helkväll, jag skrev en på franska och en på engelska, men för hand så jag måste trycka in dem i datorn snarast.
Och imorgon är det dagen med världens största D, för då kommer mitt solsken hit! en hel vecka och jag är så glad så att jag nästan spricker lite! Bienvenue SannaSoleil!
Men det finns det ju faktiskt fler som har gjort genom tiderna. Fritiof Nilsson Piraten tog sig till exempel inte i kragen förrän in i det sista, då han verkligen dog.
Om några veckor kommer jag antagligen vara fyrspråkig, jag kan lägga till jugoslaviska på listan över språk jag behärskar. Jag har börjat vänja mig vid att byggarna kommer indundrande vid 8tiden varje morgon för att hamra och hojta på andra sidan väggen så att mina vinglas i väggskåpet börjar klinga som en vinglaskör.
på tal om att göra musik av inredning så träffade jag och betty två killar från Malmö när vi tog en fika på Bert's. De hade bilat ner för att lämna fransk filmutrustning som använts i en svensk-fransk film som kommer ut hösten 09. Filmen, som egentligen är en kortfilm som har vunnit pris i Cannes, heter Music for one appartment and six drummers. Sex trummisar som går loss på all inredning i ett gammalt pars lägenhet. Om ni söker på filmens namn på youtube, vilket rekommenderas, så skall ni finna!
Nu är Paris Fashionweek över, och förhoppningsvis kommer alla äckligt självgoda trendiga slisk som har ockuperat samtliga klubbar, avlägsna sig härifrån. I lördags när jag och b var på väg hem efter en kul kväll på nuit blanche, typ kulturnatten i större skala, passerade vi le baron på min gata som tydligen är rätt hajpat. Vi kollade in, en kille kommer fram och börjar snacka. Det första han säger är att han är designer, det andra är om vi vill följa med hem till honom för vin och marijuana. fuck off.
Tydligen kretsar det mer droger i Paris än någonsin med Sarkozy vid makten.
Våra stora lördagsplaner blev dock inte helt som vi tänkt oss. Vi var taggade för att se Patti Smith i St Germain des Pres kyrkan, något vi snabbt insåg skulle innebära två timmars kö för att ens komma in i kyrkan. Istället drog vi till ett ställe som hette Truskel, som tyvär visade sig vara svennestället the 1. Men det var bra musik, gratis inträde och stället hade trots allt potential.
Mindre charmiga var vakterna. Jag hängde med ut när b rökte för att snacka, något som visade sig vara högst förbjudet. Jag skrattade och trodde att vakten skämtade, då sa han att jag inte skulle komma in sen, vilket visade sig vara sant. Jag blev utkastad från ett gratisställe efter att ha gått ut utan att röka. hahaha.
Igår hade jag och mr CV helkväll, jag skrev en på franska och en på engelska, men för hand så jag måste trycka in dem i datorn snarast.
Och imorgon är det dagen med världens största D, för då kommer mitt solsken hit! en hel vecka och jag är så glad så att jag nästan spricker lite! Bienvenue SannaSoleil!
tisdag 30 september 2008
DAG39
och dagarna flyter mest på och jag med dem. Det har inte hänt så mycket med mig som jag nog trodde att det skulle. Jag vet inte vad jag förväntade mig, men jag antar att alla smällar togs under utbytesåret och att allt jag borde göra nu är att gilla läget.
Men jag bara glider. Jag lär mig ingenting nytt och jag pratar inte så mycket franska som jag skulle vilja.
I oktober börjar universitetskurserna och jag är lite bitter över att inte vara anmäld. Men å andra sidan, är jag redan studiemotiverad borde inte motivationen ha släppt till våren.
In the meantime är ett jobb vad jag skulle behöva. Och en motor. Eller någon som drar igång den, för jag har uppenbarligen problem med att starta själv. Det är sjukligt tidskrävande att göra inget vettigt. STOPP!
Jag är som en rädd liten hare som skuttar tio steg bakåt så fort jag hör något obekant obekvämt obestämt.
"Jag måste alltså gå till Sorbonne och höra mig för om studier? själv?hjälp.
"Jag måste höra mig för i Richelieu hos monsieur ????. hjälp.
"Jag måste ha en vadå? Dossier? vad.är.en.dossier? Och hur sa jag kunna ha en om jag aldrig ens hört ordet?hjälp.
Hjälp mig själv. Jag vet ju att jag kan. ibland.
Varför kan jag inte bara skriva den där CVn till exempel, istället för att sväva omkring och tro att det löser sig. som att någon annan skulle skriva den åt mig. Som att andra inte stöter på problem, småsmåsmå som i mitt fall.
För fransmän är ett sabbatsår något exotiskt och vad jag förstått knappt möjligt.
Jag hatar att säga att jag är aupair när folk frågar: "tu fais quoi dans la vie?" (vilket oftast är det första folk frågar) Det låter så stort och viktigt, vad gör jag i mitt liv egentligen? Och jag hatar att jag hatar det eftersom det är mitt eget val och eftersom jag trivs med det.
Men blicken man får avslöjar oftast ett förakt som får mig att känna mig underlägsen. Men säkert ligger det mest hos mig.
Aliénor, en av de få jag fortfarande har kontakt med från st Malo, berättade att hon nu är inne på sitt tredje år på universitet i Rennes där hon läser konsthistoria. Och hon är född 89. ångest.
Men ångest på olika sätt. Ångest över att hon snart har en utbildning och jag ingen alls. Ångest över att jag inte kan sluta jämföra. Ångest för hennes skull för att hon faktiskt inte får tid att stanna upp, se sig om, reflektera. Och att det faktiskt ser ut så för de flesta som börjar plugga. Deras liv känns så inrutade jämfört med våra(svenska).
Jag blir ledsen när jag tänker på hur länge lilla Hanna är på dagis, 8-17 varje dag, och att det antagligen varit så sedan hon var nästintill nyfödd. Det är ännu sorgligare att tänka på att det kommer att vara så fram tills hon går ut gymnasiet, och om hon ska plugga så tar det inte slut där. hallå, fritiden, var är du? och när kommer du? kommer du?
However, jag kan inte låta bli att tänka på "brave new world" av Huxley om någon läst den. Det är en dystopi där hela samhället är indelat i klasser och ingen får tänka själv och ingen ifrågasätter något. För att det ska fungera får de en drog, soma.
Det är kanske lite att ta i, men det finns likheter. marijuana är iallafall sjukt vanligt bland unga i Frankrike och redan på dagis händer det att de får sina teckningar betygsatta med glad/likgiltig/sur gubbe.
Det här blev ju ett deppigt inlägg. Det är nog för att det regnar idag. Hoppas det inte regnar mer på ett tag.
Men jag bara glider. Jag lär mig ingenting nytt och jag pratar inte så mycket franska som jag skulle vilja.
I oktober börjar universitetskurserna och jag är lite bitter över att inte vara anmäld. Men å andra sidan, är jag redan studiemotiverad borde inte motivationen ha släppt till våren.
In the meantime är ett jobb vad jag skulle behöva. Och en motor. Eller någon som drar igång den, för jag har uppenbarligen problem med att starta själv. Det är sjukligt tidskrävande att göra inget vettigt. STOPP!
Jag är som en rädd liten hare som skuttar tio steg bakåt så fort jag hör något obekant obekvämt obestämt.
"Jag måste alltså gå till Sorbonne och höra mig för om studier? själv?hjälp.
"Jag måste höra mig för i Richelieu hos monsieur ????. hjälp.
"Jag måste ha en vadå? Dossier? vad.är.en.dossier? Och hur sa jag kunna ha en om jag aldrig ens hört ordet?hjälp.
Hjälp mig själv. Jag vet ju att jag kan. ibland.
Varför kan jag inte bara skriva den där CVn till exempel, istället för att sväva omkring och tro att det löser sig. som att någon annan skulle skriva den åt mig. Som att andra inte stöter på problem, småsmåsmå som i mitt fall.
För fransmän är ett sabbatsår något exotiskt och vad jag förstått knappt möjligt.
Jag hatar att säga att jag är aupair när folk frågar: "tu fais quoi dans la vie?" (vilket oftast är det första folk frågar) Det låter så stort och viktigt, vad gör jag i mitt liv egentligen? Och jag hatar att jag hatar det eftersom det är mitt eget val och eftersom jag trivs med det.
Men blicken man får avslöjar oftast ett förakt som får mig att känna mig underlägsen. Men säkert ligger det mest hos mig.
Aliénor, en av de få jag fortfarande har kontakt med från st Malo, berättade att hon nu är inne på sitt tredje år på universitet i Rennes där hon läser konsthistoria. Och hon är född 89. ångest.
Men ångest på olika sätt. Ångest över att hon snart har en utbildning och jag ingen alls. Ångest över att jag inte kan sluta jämföra. Ångest för hennes skull för att hon faktiskt inte får tid att stanna upp, se sig om, reflektera. Och att det faktiskt ser ut så för de flesta som börjar plugga. Deras liv känns så inrutade jämfört med våra(svenska).
Jag blir ledsen när jag tänker på hur länge lilla Hanna är på dagis, 8-17 varje dag, och att det antagligen varit så sedan hon var nästintill nyfödd. Det är ännu sorgligare att tänka på att det kommer att vara så fram tills hon går ut gymnasiet, och om hon ska plugga så tar det inte slut där. hallå, fritiden, var är du? och när kommer du? kommer du?
However, jag kan inte låta bli att tänka på "brave new world" av Huxley om någon läst den. Det är en dystopi där hela samhället är indelat i klasser och ingen får tänka själv och ingen ifrågasätter något. För att det ska fungera får de en drog, soma.
Det är kanske lite att ta i, men det finns likheter. marijuana är iallafall sjukt vanligt bland unga i Frankrike och redan på dagis händer det att de får sina teckningar betygsatta med glad/likgiltig/sur gubbe.
Det här blev ju ett deppigt inlägg. Det är nog för att det regnar idag. Hoppas det inte regnar mer på ett tag.
onsdag 24 september 2008
Don't be a stranger
halihalå
min närmsta granne är ben från ohio. vi stötte på varann på väg till toan, som faktiskt är det enda här i världen som vi delar. Tillsammans med byggarna som verkligen inte vet hur man rengör efter sig. Och en skum sydafrikanska och ett franskt/nya zeelänskt par, men det vet jag bara efter att ha pratat med denne Ben. Han är en sympatisk prick som pluggar lit.vet och filosofi på ett typ hemligt universitet med lärare från några av de bästa universiteten i världen. Det handlar om the american university, tydligen bara några gator härifrån. Jag frågade hur det kommer sig att ingen känner till dess existens, men han fattade inte det heller riktigt. Tydligen är det inte alls svårt att komma in, men desto svårare att stanna. Och till slut klämde han ur sig att det kostade en del också. en sådär 20 000€/termin. jippijaay.
Han var hemskt nyfiken på att se hur jag bodde, jag visade och han kunde muntert konstatera att hans rum var större och att jag inte hade någon dusch till skillnad från honom. Efter att ha gått husesyn även hos honom kom jag fram till att jag nog kunde leva utan den där duschen och de 5 extra kvadratmetrarna. Samtliga kvadratmetrar utgjordes av mögel, heltäckningsmattor och ingrodd cigarettstank. Duschen: en fastskruvad slang från handfatet, en plastbalja och ett duschdraperi som var fastspänt under ett takfönster. Under min 5minutersvistelse föll duschdraperiet ner mest hela tiden, men cred för ben från ohio's uppfinningsrikedom.
Något jag kan skriva till på min lyxlista är rödamattan-trappan med tillhörande hiss. De övriga på 6/7e våningen måste ta tjänstehjonstrappan, en träspiraltrappa med minst tusen trappsteg. hahaha.
Idag har jag och Iris varit på förhandsvisning av något så säreget som en surikatfilm. Vi fick följa den sydafrikanske surikaten Kolo och hans familj under ett år. De blev jagade av lejon, örnar och ormar och Kolos bror strök med någonstans mitt i filmen, men Kolo själv han klarade sig helskinnad filmen igenom.
Vi metro:ade hemåt för hannahämtning och bullbak följt av köttbullar med makaroner. första gången de små liven skrapat rent talrikarna.
KNUUS MAND!
min närmsta granne är ben från ohio. vi stötte på varann på väg till toan, som faktiskt är det enda här i världen som vi delar. Tillsammans med byggarna som verkligen inte vet hur man rengör efter sig. Och en skum sydafrikanska och ett franskt/nya zeelänskt par, men det vet jag bara efter att ha pratat med denne Ben. Han är en sympatisk prick som pluggar lit.vet och filosofi på ett typ hemligt universitet med lärare från några av de bästa universiteten i världen. Det handlar om the american university, tydligen bara några gator härifrån. Jag frågade hur det kommer sig att ingen känner till dess existens, men han fattade inte det heller riktigt. Tydligen är det inte alls svårt att komma in, men desto svårare att stanna. Och till slut klämde han ur sig att det kostade en del också. en sådär 20 000€/termin. jippijaay.
Han var hemskt nyfiken på att se hur jag bodde, jag visade och han kunde muntert konstatera att hans rum var större och att jag inte hade någon dusch till skillnad från honom. Efter att ha gått husesyn även hos honom kom jag fram till att jag nog kunde leva utan den där duschen och de 5 extra kvadratmetrarna. Samtliga kvadratmetrar utgjordes av mögel, heltäckningsmattor och ingrodd cigarettstank. Duschen: en fastskruvad slang från handfatet, en plastbalja och ett duschdraperi som var fastspänt under ett takfönster. Under min 5minutersvistelse föll duschdraperiet ner mest hela tiden, men cred för ben från ohio's uppfinningsrikedom.
Något jag kan skriva till på min lyxlista är rödamattan-trappan med tillhörande hiss. De övriga på 6/7e våningen måste ta tjänstehjonstrappan, en träspiraltrappa med minst tusen trappsteg. hahaha.
Idag har jag och Iris varit på förhandsvisning av något så säreget som en surikatfilm. Vi fick följa den sydafrikanske surikaten Kolo och hans familj under ett år. De blev jagade av lejon, örnar och ormar och Kolos bror strök med någonstans mitt i filmen, men Kolo själv han klarade sig helskinnad filmen igenom.
Vi metro:ade hemåt för hannahämtning och bullbak följt av köttbullar med makaroner. första gången de små liven skrapat rent talrikarna.
KNUUS MAND!
måndag 22 september 2008
chutte
bonjourbonjooour!
Imorse vaknade jag av att det kändes som om en hel armé kroater bröt sig in i min lya. På ett sätt var det bra för jag blev helvaken direkt och klädde på mig i rekordfart,men det var för att upptäcka att det faktiskt stod tre byggare som snackade något balkanspråk utanför min dörr. De upplyste mig om att de en månad framöver (minst!) kommer renovera grannlägenheten. oh no.
Vanligtvis hade jag tänkt: ah, nice med lite grannar, de växer ju inte på träd på min våning direkt. Men jag har börjat älska att det alltid är tyst här och att jag själv kan föra hur mycket oljud jag vill. those days are gone.
De börjar banka på andra sidan väggen imorgon. Och så såg de sådär hånfullt nöjda ut över vetskapen om att jag inte kommer kunna sova längre än till 7 på aslänge. Eller ja, så kändes det iallafall. Hurtiga högljudda byggarbetare står inte direkt överst på önskelistan. Kunde de inte reoverat den över sommaren när det inte bor någon här?
Dessutom berättade en annan au pair, Karin, som bor precis som jag fast med grannar, att det är sjukt lyhört. Och hennes grannar har sex heela tiden.
Well, jag gjorde en extra fin frunch idag som tröst, med massa färsk frukt och egengjord müsli, tja, som bilden avslöjar.
Om ni anser att det är lite knapert på bildfronten så kan jag hänvisa er till Hannahs blogg: www.metrobloggen.se/yoosushi
Min kamera har i princip lagt av, eller den är sjukt kinkig, fungerar bara i vissa ljus. buhu.
Paris bara stiger i min aktning. Mest tack vare vädret tror jag. Det har bara regnat en dag sedan jag kom hit vad jag kan minnas. Om man bortser från första helgen när moder var här och det regnade konstant. Oftast är det jätteblå himmel och perfekt "taenpromenadidetfinahöstvädret"-väder. Och det brukar jag faktiskt göra. Vad som är mindre charmigt är alla tjyvar och banditer man stöter på om man går längs med la seine. För någon dag sedan gick jag hemifrån till quartier latin och på den nätta promenaden försökte de råna mig tre gånger. Nu låter det sjukt allvarligt, men det är mest bara skrattretande för alla kör exakt samma trick: de lägger en ring lite gömd under ett löv, ser lite upptagna ut, sedan böjer de sig ned och tar upp ringen och tittar frågande på en, "är det din ring?". Är man en dum hjälpsam turist stannar man och börjar konversera och de stoppar flinkt ner handen i väskan och sedan byebye. Palla bli rånad, min ekonomi är ocharmig som den är. Men jag ska verkligen skriva en cv och söka lite jobb, nu kommer jag ju ändå inte kunna sova länge om de ska hålla på och banka och greja brevid. Andrea ska kopiera sin cv så att jag kan ha den som mall.
Och helgen kan sammanfattas med mycket party och lite sömn. I fredags stack alltså jag, Hannah och Bets till den där klubben som vintagekillen drog med oss på, efter lite vin och mojitos här. Djoon hette stället och det var lite skumt folk, men ok ändå. Klubben låg dock i 13e, helt off, så det blev en taxifärd tvärs genom paris när vi drog hem.
På lördagen var det technoparaden! untssuntssuntss. Kändes sjukt att dansa runt till electro i solsken på Paris gator tillsammans med samtliga parisbor, men det var kul och efter någon timme påbörjade jag Hannah och Carro förberedelserna inför lördagskvällen. Vi startade hos Carro, som bor sjukt fint, med mat och vin och sedan vidare på diverse förfester för att slutligen hamna på chacha. Vi stack dit med två killar som Carro känner sedan innan och de i sin tur verkar känna alla så vi hamnade på övervåningen bland vipfolket och någon svart känd sångerska som jag inte minns namnet på. Det var symphatique även om mina ben kände mer för att dansa.
Och så igår tog vi oss i kragen och gick upp i hyffsat god tid för att åka till Aligre och marknaden the one. Kan vara min favoritplats av alla i Paris änsålänge. Le Parc des Buttes Chaumont ligger också rätt bra till, därfifrån kan man se hela Paris och så finns det ett jätteexotiskt vattenfall mitt i parken. Nu ska jag ta mig till Gambetta,
ciaooo
onsdag 17 september 2008
kompis det går bra nu,
Även om inga pengar rullar in. men det är en annan femma. hihaho.
Som sagt, hösten har kommit till Paris. Fingereksem och förkylning hakade på som en random bonus. Det tackar vi för!
Men solen skiner hursomhelst och som varje onsdag lekte jag och Iris hela dagen. Vi picknickade i Parc Monceau med pankisar och varm choklad, tillsammans med pojkdockan Rickard.
Iris hittade ett roligt träd som hon hängde i tills vi var tvungna att gå till Svenska Kyrkan och lektimmen med Jimmy= en timmes kaffe/sydsvenskan-break för mig.
Jag föredrar centre culturel suedois 100000 gånger framför SK, som mest bara är opersonligt och grått och inte mysigt alls. Men det är ett bra ställe att knyta svenska kontakter eller leta lägenhet om man känner för det.
CCS, som ligger i Marais, är däremot helmysigt och de bakar massa goda svenska saker och har gott kaffe. Andrea berättade att hon var med och startade caféet på CCS (det är ett museum också) för en massa år sedan, men då var det bara öppet på helgerna. Nu drar de tydligen in snormycket pengar.
På hemvägen från Gambetta (Palms kvarter) kilade jag in på vintageaffären inunder som jag gör i snitt 1000 gånger om dagen. Det var chillkillen som jobbade och nu har jag deff en bättre line med vintagecrewet än ambajada españolafjollorna.
Nu vet jag till exempel att chillguy har pluggat i Dubai, jobbat på fripies-star (2nd hand i Marais) och att han, när han inte befinner sig 6 våningar under mig, filmar och fotar.
Han har även besökt sthlm, i vilken stad han knöt kontakter som av en händelse befinner sig i Paris om två dagar. Svennebesöket till ära anordnas en fest, som tydligen är halvprivat/offentlig (vad nu det innebär), och jag är numera maybe attending med stark lutning åt attending. woho!
Jag tror det kan bli fedt. Jag ska kila inom på fredag för further information och för att pröjsa mina skära ylleshorts som inte kan låta fulare att beskriva, men de är faktiskt schnügga. Av någon skum anledning tänker jag på min fransklärare från högstadiet när jag ser dem, Hannah du vet hon som spelar golf? Glömt namnet, men vet inte om det är bra eller dåligt att hon är min första och enda association. ugh.
Imorgon ska jag åka till Carrefour, vilket är ett halvdagsprojekt, för att sedan sluka melon tills jag storknar. En grönsakshandlare i Aligre kastade i princip på mig tre såna där orangea söta meloner. Jag sa att jag ville ha en, han sa att jag fick tre för samma pris. så vad gör man.
zoooooubi!
Som sagt, hösten har kommit till Paris. Fingereksem och förkylning hakade på som en random bonus. Det tackar vi för!
Men solen skiner hursomhelst och som varje onsdag lekte jag och Iris hela dagen. Vi picknickade i Parc Monceau med pankisar och varm choklad, tillsammans med pojkdockan Rickard.
Iris hittade ett roligt träd som hon hängde i tills vi var tvungna att gå till Svenska Kyrkan och lektimmen med Jimmy= en timmes kaffe/sydsvenskan-break för mig.
Jag föredrar centre culturel suedois 100000 gånger framför SK, som mest bara är opersonligt och grått och inte mysigt alls. Men det är ett bra ställe att knyta svenska kontakter eller leta lägenhet om man känner för det.
CCS, som ligger i Marais, är däremot helmysigt och de bakar massa goda svenska saker och har gott kaffe. Andrea berättade att hon var med och startade caféet på CCS (det är ett museum också) för en massa år sedan, men då var det bara öppet på helgerna. Nu drar de tydligen in snormycket pengar.
På hemvägen från Gambetta (Palms kvarter) kilade jag in på vintageaffären inunder som jag gör i snitt 1000 gånger om dagen. Det var chillkillen som jobbade och nu har jag deff en bättre line med vintagecrewet än ambajada españolafjollorna.
Nu vet jag till exempel att chillguy har pluggat i Dubai, jobbat på fripies-star (2nd hand i Marais) och att han, när han inte befinner sig 6 våningar under mig, filmar och fotar.
Han har även besökt sthlm, i vilken stad han knöt kontakter som av en händelse befinner sig i Paris om två dagar. Svennebesöket till ära anordnas en fest, som tydligen är halvprivat/offentlig (vad nu det innebär), och jag är numera maybe attending med stark lutning åt attending. woho!
Jag tror det kan bli fedt. Jag ska kila inom på fredag för further information och för att pröjsa mina skära ylleshorts som inte kan låta fulare att beskriva, men de är faktiskt schnügga. Av någon skum anledning tänker jag på min fransklärare från högstadiet när jag ser dem, Hannah du vet hon som spelar golf? Glömt namnet, men vet inte om det är bra eller dåligt att hon är min första och enda association. ugh.
Imorgon ska jag åka till Carrefour, vilket är ett halvdagsprojekt, för att sedan sluka melon tills jag storknar. En grönsakshandlare i Aligre kastade i princip på mig tre såna där orangea söta meloner. Jag sa att jag ville ha en, han sa att jag fick tre för samma pris. så vad gör man.
zoooooubi!
tisdag 16 september 2008
I said brrrrr
Merdeväder, angest över alla kalla manader som är pa g.
Sitter pa rue de la chine i Palmläggan med franskt tangentbord, maste koncentrera mig pa att trycka rätt bokstäver..ork.
Har precis käkat kinamat med Hannah, den luktade konstigt men smakade godt. Nästa gang ska vi se till att komma i tid till sushisessionen, den var slut när vi kom.
Just nu är det mindre action än önskat, men helgen verkar bli en fin sadan med technoparade och andra pahitt!
jag har förresten bokat svenneresa nu, kommer hem den 17 december och aker tillbaka den 12 januari pa papas b-day.
Jag räknar stenhart med julkula den 20dec, AIGHT!?vore ultracooool.
Nu har jag läst ut med kallt blod av T. Capote, det var mycket fin läsning, tack lil`bro. Jobbigt bara att jag läste ut den pa hitvägen med metron, nu maste jag komma pa nagon sysselsättning till hemfärden. Hatar hur alla glor pa en i metron, boken är verkligen bästa protection mot att freaky peeps stirrar sönder en alternativt tigger pengar.
Nu ska jag kila iväg och hämta irre och hanna och förhoppningsvis inte dra pa mig nagra köldskador.
smell ya,
mojz
Sitter pa rue de la chine i Palmläggan med franskt tangentbord, maste koncentrera mig pa att trycka rätt bokstäver..ork.
Har precis käkat kinamat med Hannah, den luktade konstigt men smakade godt. Nästa gang ska vi se till att komma i tid till sushisessionen, den var slut när vi kom.
Just nu är det mindre action än önskat, men helgen verkar bli en fin sadan med technoparade och andra pahitt!
jag har förresten bokat svenneresa nu, kommer hem den 17 december och aker tillbaka den 12 januari pa papas b-day.
Jag räknar stenhart med julkula den 20dec, AIGHT!?vore ultracooool.
Nu har jag läst ut med kallt blod av T. Capote, det var mycket fin läsning, tack lil`bro. Jobbigt bara att jag läste ut den pa hitvägen med metron, nu maste jag komma pa nagon sysselsättning till hemfärden. Hatar hur alla glor pa en i metron, boken är verkligen bästa protection mot att freaky peeps stirrar sönder en alternativt tigger pengar.
Nu ska jag kila iväg och hämta irre och hanna och förhoppningsvis inte dra pa mig nagra köldskador.
smell ya,
mojz
torsdag 11 september 2008
PARTYPOPE!
Påven Benne var på min gata igår. Vilken stjärna den mannen är alltså.
Jag lyckades till slut simma igenom högen av snutar, kamerablixtar och läskigt exalterade katoliker ner till metron.
Fredagsäventyret kunde börja! Jag och en flarra skumpa begav oss till 10e där Hannah befann sig i pumpsparisiennens lägga. Hon(pp), våningen och hennes katt pussy(!) är helt amazing. Anledningen till att Hannah bor hos pumpskvinnan har vi inte lyckats lista ut än, men vi gillar det! Att hon har sagt att jag får slagga där när jag vill gillar vi också (ingen ångest över att ta sig hem själv+dusch!). Och utnyttjade det senast inatt.
Alltså, vi började med skumpa och snack hos H för att fortsätta tipsy mot la bastille, där vi mötte upp lite trevligt partyfolk som Hannah kände sen innan. Målet var Pigalle och ett ställe som hette Moun tror jag. Tydligen är det Le Baron, en klubb på min gata, som flyttat dit över sommaren och flyttar tillbaka hit om typ någon vecka. oh yes. för det var godt.
Älska att de blandade drinkarna i garderoben och att ac:n bestod av två fläktar, clas ohlsson-variant. Och att frenchies typ känner sig skyldiga att alltid betala taxin, de får skylla sig själva att de tror på riktigt att det är manligt. whatevs.
En av killarna som vi hängde med, spelade i något band som tydligen var rätt känt här, drog historien om hur Marianne Faithfull blev sångerska(typ nån känd sjungande snubbe hade träffat henne på en bar och sagt till henne att det syntes att hon kunde sjunga och tagit med henne till inspelningsstudion) och han trodde det var samma sak med mig. ha.ha.ha. Smickrad men lättad över att han inte hade någon studio. som att jag hade följt med annars. eh...eller?
Igår var hursomhelst en god kväll, jag hade iochförsig inte bangat miss Kittin på social, men word on the street var att kön tog 2,5 h och att det knappt gick att andas med gasmask därinne.
Idag har varit en fededag.
Först kilade vi till mitt favvofik, Malongo, i Quartier Latin och sedan vidare mot Marais och lite häng.
Med hål i magen letade vi upp Chartier, ett ställe Niclas moder hade rekommenderat Hannah att gå till. Det visade sig att det låg på samma gata som social club. göttegatan.
Chartier är sjukaste stället som funnits över 100 år och jag råkade tyvär beställa fiskpudding ,ehe, men det gick ner. Och vinet var grejt och vi beställde in såna svampar i någon dressing som man får på det tapasstället vid plaza catalunya fast ännu bättre. m-m-mmm.
I övrigt snyter jag svart snor, tillbringar minst 1 h dagligen under jord och har konstant fotsulsont. Jag välkomnar dig, big city life.
Jag har även trängt undan alla studietankar för att möjligtvis plocka fram dem till våren. Egentligen skulle jag läsa internationella relationer på la Sorbonne, in my sweetest dreamzzzz. Stack dit igår för att slussas runt mellan olika rum till buttra fransmän som inte ville förstå min situation och snackade om att jag måste ha en "dossier", dvs betygen översatta till franska och en fransk cv och bevis på att jag behärskar det franska språket. Eller jag skulle haft det färdigt i mars. good luck chuck att jag hade det.
Men jag överväger att börja spinna lite på en fransk cv. Vore bra om jag ska jobba. Och det är det resterande alternativet om jag inte vill dö slackerdöden.
Lycka hade varit att bli ännu mer bundis med folket i vintagebutiken i mitt hus för att kunna sneaka till mig ett litet trabajo. För tillfället är vi tjenisar, ungefär som ambassadvakterna, snart är vi kanske på bisousstadiet. yeah right, de är assvåra..
Och Palmfam. fortsätter att vara underbara, framförallt Andrea som typ är ännu mer insatt än jag i vad jag ska sysselsätta mig med när jag inte passar kidsen. Men absolut inte på ett jobbigt sätt. Hon sa att de behövde en praktikant på Chanel, jag sa att jag inte var svår, men sen kom hon på att det framförallt var på onsdagar= min enda heldag med Iris=omöjlig kombination. merde alors. Men mest tycker hon att jag ska chilla och gilla läget. Fair enough.
Jag har ju trots allt ett litet belopp kvar efter min karriär inom fiskindustrin.
Jag önskar att jag hade förmågan att bli bakis så att jag kunde rättfärdiga mitt beslut att stanna hemma ikväll, även om jag inte har något direkt val eftersom hannah har en casting imorgon, bettan är hos sig i bry-sur-marne och jag inte har någon mer pålitlig partykontakt här.
Men herregud, jag kan ju gå ut vilken dag i veckan som helst när allt kommer omkring*peptalk*, och jag är kanske ändå lite bakis, och Ben&Jerry är inte världens sämsta sällskap. Och jag måste ändå vara fit för mysigaste marknaden i Aligre imorgon förmiddag!
Knus på alla vackra,
HAIII ><))))):>
tisdag 9 september 2008
Halleleeeluja!
Holaaa,
Nu är Hannah anländ och solen har börjat skina. Eftersom flickan ifråga varken hade mobil eller annat kommunikationsmedel var det ett stort under att vi hittade varandra. Eller ja hon fick låna en annan modells mobil men den hade hon inte med sig när vi väl var på jakt efter varann. Men så ser man långt borta på Sebastopol något guppande blont som ser ut att släpa minst två lik efter sig (världens största väska) och det kan inte vara någon annan. Så efter att ha kramats ihjäl ett slag fortsatte färden hem till mig. Och kul är att hissen fortfarande är sönder, men vi gömde fedeväskan under trappan och problemet var ur världen.
Vi satte oss på en bar på min gata och drack svindyrt japanskt te (sånt i tygpåsar) och pratade igenom våra liv och var allmänt nöjda och belåtna över att vara här. båda två. tillsammans. typ.
I morse kutade vi ner för att haffa en taxi mot Marais och agenturen till Hannah, jag håller alla tummar för att det går bra. Men det gör det nog.
Så nu är jag själv igen men ska snart ut och göra stan, wihoo.
Och så lite rolig information:
26, Avenue Marceau
75008 Paris
nr: 0033681797262
Laterzzz
söndag 7 september 2008
NU KOMMER HANNAH!
Och då vill man ju vara fin. Så dagen till ära har jag sytt en kjol/sytt om en klänning. Sådär ser den ut---> Och så ett stycke av mitt rum, närmare bestämt sovhörnan.
Och nej jag odlar inget, det är en avokadoplanta.
Igår var jag och b på La Perle, en bar i Marais som alla känner till.överskattad. Jag har än så länge inte hittat något favorithak men spanar för fullt.
Skojakten blev ett fiasko, to be continued en annan dag. kanske.
Hittade dock en massa annat fint och behövligt på H&M, kalasbyxor och annat kul. Och hittade tre AAbutiker inom loppet av två kvarter! Andrea jag ser möjligheter här..
Jag hängde med bettan hem igår för att spana in hur hon bor och utnyttja duschmöjligheten. jag har ju ingen dusch i mitt hem, det enda big-no-no:et.
Men herregud vad hennes väg hem inte är rolig, typ en smal bro med skumma typer på. jag vill inte att hon ska gå där ensam när det var läskigt när vi var två. usccch.
Nu är jag bara allmänt pirrigt excited över att Hannah landat i Parisland och att vi kommer befinna oss här båda två och jag snart ska kuta bort till t-bågen och krama ihjäl henne av lycka, WOAAAHHH!!
Men! Roligheterna tar inte slut där, hör och häpna, syster solskenshuvud kommer i oktober och lyser upp tillvaron alldeles extra, och jag kan nog bara beskriva denna händelse på samma vis som sannshine själv:
WOHOOOOO!!!
fredag 5 september 2008
schizolife
Chères amis,
Allt är bara för godt.
Iris och Hanna är de charmigaste ungarna någonsin, hela familjen Palm är kanon.
Igår var Ludovic på IKEA och köpte saker till mitt crib: gardiner, hylla, krokar och en äggkopp:) Portvakterskan i deras hus är f.d haute couture-sömmerska och ska gå loss på mina blivande gardiner. Känns som att det blir en barnmatch.
PVn alltså, heter Marie, pratar oavbrutet och vet det mesta om de flesta i huset. Postutdelning ingår i hennes sysslor och jag är övertygad om att hon läser vykorten. Det hade jag också gjort.
Hon är hursomhelst bra att ha, typ när Iris blir kissnödig på 4e våningen(famPalm bor på 6e, endast trappor) och får för sig att hon bara kan gå neråt utan att kissa på sig. Då rusar vi ner till bottenplan till Marie som gärna lånar ut sitt dass. tackochlov. Och sen upp för alla trappor igen.
Ja, trappor. Hissen på Marceau storstrejkar så nu har jag två 6evåningstrappor att bestiga dagligen. Plus alla metrotrappor. rumpmuskulatur here I come!
Hos Palms är alla grannar hyvens, och kontrasten till de som bor här.
Häromdagen var det ett par på 2ème som höll på att flytta in igen efter sommaren och hade parkerat samtliga LV-väskor i trappuppgången, vilket innebar en viss passeringssvårighet. Utan att ursäkta sig eller ens hälsa fortsatte de hiva väskor. Jag var glad och presenterade mig som den nya på 6ème. Mannen lyfter inte blicken, fortsätter lassa in väskor i lägenheten medan kvinnan vänder sig om, granskar mig, uppifrån-ner, nerifrån-upp, rynkar pannan och klämer ur sig ett: ok, pas de problèmes... Som om jag var helt jävla dum i huvudet.
someone just made my day.
Igår gjorde jag dock en alldeles underbart otippad upptäckt. Alla i huset är inte nonchalanta trångsynta bourgeoises. Undantag dels Ludovics folks, men ännu bättre *trumvirvel*: Jag bor ovanpå grymmaste 2nd handaffären!! Anledningen till att jag helt missat den tills nu är dels det fula skyltfönstret plus namnet "just looking", får dåliga vibbar av franska affärer med engelska namn.
Jag köpte mig en prickig klänning, en schackrutig kjol och en liten jeansjacka för sammanlagt 38€. kap! Jag fick rabatt eftersom jag nämnde att jag bodde ovanpå och killen tyckte det var rätt med grannrabatt. Vi var överens.
Efter några timmar på rue de la chine (Palms gata) väntade vitt vin och en taggad bettan på kvarterskrogen, början på en kväll som slutade 7 i morse.
Stupidos så messade vi managern för sent , han hade redan lämnat listan, men vi slapp köa ändå tack vare två killar som tog samma metro och som visade vägen till social club.
Alltså detta ställe. Paris klubbelit i en källare. Musiken, soulwax och Justice. Och svetten, Tänk er Jeriko gånger 10000. Vi bildade ett svettregnmoln, lagom behagligt.
Men det var grejt, eller jag ser potentialen om man fått mer än 1 mm2 golvyta att röra sig på.
Att utforska snarast!
Nu står sömn överst på listan, imorgon ska jag jaga ett par nya skor att bo i, mina svarta mockasiner har gett upp. rip.
Och PEACE även till er!
tisdag 2 september 2008
Rue Saint-Denis
Gå förbi Le Printemps och andra butiker i NK-anda längs med Bd Haussmann, ta sedan några steg i riktning mot Marais och du har hittat rätt. eller fel.
Storstadspulsen försvann i samma sekund som bd Haussmann blev rue st denis. Var jag naiv när jag på allvar inte trodde att det existerade ett mini-st Paul i Paris? deuxmillehuit?
Människorna här ser slitna, verkligen worn out, ut. Framför varenda skabbiga dörr hänger ännu skabbigare kvinnor iklädda de skabbigaste kläderna.
Med ögonen i tryggt förvar bakom brillorna glor jag. Lyckliga horor, påstod någon att det finns? Ingen ler, och om de gör det så hänger inte ögonen med. Och hur kan man förresten vara lycklig när allt runtom skriker ångest, desperation, eskapism?
Där hororna inte trängs finns det lite plats över för blinkande neonskyltar med texter som table dance, erotic ciné, sexshop osvosv. En och annan thairestaurang, aptiten var är du?
Vi går snabbt, gatan känns oändlig. Thank god att klockan är ett på dagen.
En äldre man, turiststuket, kollar skamset runt sig innan han entrar sexshopen.
En annan vevar ner bilrutan för att fråga två tjejer i 15årsåldern om de kan utföra några tjänster. De verkar, liksom oss, omedvetna om gatans rykte. Tjejerna skriker uppjagat efter honom och är förbannade, mannen bara fortsätter lugnt att cruisa gatan ner för att återuppta jakten.
Ett tredje slisk går emot oss i ett försök att ta kontakt, bonjour, vous venez d'ou?
Sorgligt, minst sagt. och för jävlajävla vidrigt.
Och så går vi över ett övergångsställe och ett litet torg. Trendiga människor på uteserveringar som shitchattar och petar lite i sina sallader. Som om inget hänt, som om inget händer.
De kanske också råkade gå dit någon gång, för att efter den smått otäcka upplevelsen medvetet undvika att gå där, på horgatan.
Sorry Paris, skryt på om eiffeltorn, triumfbågar och boulevarder. Men Moulin Rouge och lyckliga horor? naeh.
måndag 1 september 2008
lördag 30 augusti 2008
And off I went..
till Paris! Och so far so veryvery good!
Första helgen ägnades åt trevliga restaurangbesök och diverse inköp tillsammans med moder: Jag är nu en stolt ägare av en vattenkokare och andra trevliga artiklar som är tänkta att underlätta köksarbetet, såsom en visp och en mycket trevlig liten smörkniv. Men om jag ska hålla mig till det väsentliga.
Att utöka köksprylarna var kanske inte mitt livs smartaste drag. Köket är nämligen inhyst i en garderob. Compact living ey! Men även om det är litet så, LOVE IT!
Jag bor i ett sk "chambre de bonne", tjänstehjonsrum, på 6e och sista våningen i ett hus på Avenue Marceau. det är godt. Om man tänker sig Champs-Elyssées, Triumfbågen och Eiffeltornet i en trekant så ligger min lya där mitt i. Min granne är ambajada de españa, så andrea och frö ni kan få er spanjaca-dos även här! Det sitter en vakt utanför 24/7 i ett litet bås som jag i genomsnitt passerar typ tusen gånger om dagen, bonjour...bonjour..bonsoir..bonne nuit.., så vi är astajta nu, känns bra att känna några biffar om man skulle råka ut för något otäckt. Risken för det är dock minimal på den här avven, bara richbitches och turister vilket är otroligt godt när man vart ute och svirat til dawn. Vilket iochförsig inte har hänt än men det kommer hända snart. På torsdag närmare bestämt, men jag kommer till det lite längre ner.
So, änsålänge har jag inte träffat Iris och Hanna som jag ska passa, familjen kom hem från Trégastel, sommarstället i Bretagne, igår. Imorgon ska jag fika med hela Palm-familjen, Andrea, Ludovic, I och H, hemma hos dom i andra änden av Paris.
Den här veckan har jag försökt lokalisera och installera mig lite, med framsteg. Tjejen som bodde i studion innan och som passade i och h förra året, Emelie, verkar ha sparat på precis allting. Och jag har slängt det mesta, typ diskade engångstallrikar, men hon har lämnat kvar linser och massa glutenfria produkter som jag kanske överväger att konsumera en dag när det är knapert på kontot. Så ut med allt hennes, in med mitt, nu är det asbra!
Mina favoritsaker i studion är först balkongen, som jag trodde var en fransk balkong när jag såg den på foto, men! man kan gå ut på den, och även trycka dit en stol om man vigt snirklar in benen på grannens balkong genom gallret. Jag hade varit ännu gladare om jag var rökare, det är en perfekt gåutochtaettbloss-balkong. Sen så har jag en säng som är den skönaste någonsin, bestående av två feta madrasser. Jag har även en sax i järn som ser ut att komma från 1800talet, riktigt snygg. Det är alltså studions tre stoltheter.
Här uppe på 6e våningen finns det hur många studios som helst, tillhörande de som bor i lägenheterna under. Men som Andrea sa så behöver de inte hyra ut dem av ekonomiska skäl, så de står tomma, hur många som helst. Det är massa långa korridorer med dörrar överallt, som i the Shining. Men jag arbetar på att få bort den känslan eftersom toaletten ligger i korridoren och det kan bli jobbigt om jag blir tissetraengende mitt i natten. I övrigt är det merveilleux.
I tisdags tog jag en öl med Alrik, Isak och Benji från backafestivalen, och i torsdags picknickade vi i världens finaste park med utsikt över hela Paris. Det kändes mycket franskt. Baguetter, oliver, ett stort urval ostar och solnedgång över sacre coeur. oh la laa.
En bra sak är att Bettan har kommit ner nu, och hon stannar också ett år. Vi snackade lite om Rock en Seine som hölls 28 29, fedefestivalen i utkanten av parre, och kom fram till att det var lätt värt. Så vi vallfärdade dit tillsammans med resten av Paris för att dansa, öla och se justice, streets, roots och annat. Streets samplade amy winehouse rehab-låt, för att dissa hennes knarkproblem. Tydligen dök hon inte upp, hon skulle också spelat igår.
Anyhoe, det rörde oss inte så mycket, vi hade fått syn på vip-tältet/området. Medan jag fegade i bakgrunden körde bettan på om att vi ville in, och in kom vi. Först in på vip-området, och genom en lucka i vip-tältet bakom dj-båset tog vi vår chans, hah. Vi beställde öl för att lugna nerverna efter strapatserna och någon: you're from sweden right? så är det kryllet i justice och managern, som säger att han ska sätta oss på listan när justice spelar på social club på torsdag, tydligen enda klubben som gäller här just nu. grrrejt!
Sedan hamnade vi i Streets sällskap, och drack skumpa i deras loge, och mike skinner snackar typ som han sjunger, sjukt soft londondialekt!
Eum, ja så var SoKo där också, jag sa att hon var jättebra på malmöfestivalen och hon sa att jag hade en fin tröja och jag sa tack.
Eftersom metrosarna oförklarligt slutar gå klockan ett i denna stad så var taxi only way home. I väntan på en sådan dök gaspard, justicekillen, upp igen och han skulle till 18e arrondissemanget så vi skulle åt samma håll, och splittade taxi.
Så det var en rätt händelserik afton.
Idag var det sickt varmt, ingen vind, och jag hade sjuka vätskebristen. Och jag och Betty vandrade ända till Le Marais, tog nog entvå timmar, för att utforska falafelsortimentet, och sedan hem hit. Men lite parkhäng och Starbucks gjorde sitt. Och falafeln var himmelsk.
Ja, hoppas ni som jag skriver för, framförallt maria andrea frida o hannah, pallat igenom.
Innan mitt skype funkar får uppdatering ske här. Hoppas vi kan ses i någon stad i höst. London? Barcelona? Paris? IT'S A MUST!!!
KNUS LOVERS!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)