chutte

bonjourbonjooour!

Imorse vaknade jag av att det kändes som om en hel armé kroater bröt sig in i min lya. På ett sätt var det bra för jag blev helvaken direkt och klädde på mig i rekordfart,men det var för att upptäcka att det faktiskt stod tre byggare som snackade något balkanspråk utanför min dörr. De upplyste mig om att de en månad framöver (minst!) kommer renovera grannlägenheten. oh no.
Vanligtvis hade jag tänkt: ah, nice med lite grannar, de växer ju inte på träd på min våning direkt. Men jag har börjat älska att det alltid är tyst här och att jag själv kan föra hur mycket oljud jag vill. those days are gone.
De börjar banka på andra sidan väggen imorgon. Och så såg de sådär hånfullt nöjda ut över vetskapen om att jag inte kommer kunna sova längre än till 7 på aslänge. Eller ja, så kändes det iallafall. Hurtiga högljudda byggarbetare står inte direkt överst på önskelistan. Kunde de inte reoverat den över sommaren när det inte bor någon här?
Dessutom berättade en annan au pair, Karin, som bor precis som jag fast med grannar, att det är sjukt lyhört. Och hennes grannar har sex heela tiden.
Well, jag gjorde en extra fin frunch idag som tröst, med massa färsk frukt och egengjord müsli, tja, som bilden avslöjar.
Om ni anser att det är lite knapert på bildfronten så kan jag hänvisa er till Hannahs blogg: www.metrobloggen.se/yoosushi
Min kamera har i princip lagt av, eller den är sjukt kinkig, fungerar bara i vissa ljus. buhu.
Paris bara stiger i min aktning. Mest tack vare vädret tror jag. Det har bara regnat en dag sedan jag kom hit vad jag kan minnas. Om man bortser från första helgen när moder var här och det regnade konstant. Oftast är det jätteblå himmel och perfekt "taenpromenadidetfinahöstvädret"-väder. Och det brukar jag faktiskt göra. Vad som är mindre charmigt är alla tjyvar och banditer man stöter på om man går längs med la seine. För någon dag sedan gick jag hemifrån till quartier latin och på den nätta promenaden försökte de råna mig tre gånger. Nu låter det sjukt allvarligt, men det är mest bara skrattretande för alla kör exakt samma trick: de lägger en ring lite gömd under ett löv, ser lite upptagna ut, sedan böjer de sig ned och tar upp ringen och tittar frågande på en, "är det din ring?". Är man en dum hjälpsam turist stannar man och börjar konversera och de stoppar flinkt ner handen i väskan och sedan byebye. Palla bli rånad, min ekonomi är ocharmig som den är. Men jag ska verkligen skriva en cv och söka lite jobb, nu kommer jag ju ändå inte kunna sova länge om de ska hålla på och banka och greja brevid. Andrea ska kopiera sin cv så att jag kan ha den som mall.
Och helgen kan sammanfattas med mycket party och lite sömn. I fredags stack alltså jag, Hannah och Bets till den där klubben som vintagekillen drog med oss på, efter lite vin och mojitos här. Djoon hette stället och det var lite skumt folk, men ok ändå. Klubben låg dock i 13e, helt off, så det blev en taxifärd tvärs genom paris när vi drog hem.
På lördagen var det technoparaden! untssuntssuntss. Kändes sjukt att dansa runt till electro i solsken på Paris gator tillsammans med samtliga parisbor, men det var kul och efter någon timme påbörjade jag Hannah och Carro förberedelserna inför lördagskvällen. Vi startade hos Carro, som bor sjukt fint, med mat och vin och sedan vidare på diverse förfester för att slutligen hamna på chacha. Vi stack dit med två killar som Carro känner sedan innan och de i sin tur verkar känna alla så vi hamnade på övervåningen bland vipfolket och någon svart känd sångerska som jag inte minns namnet på. Det var symphatique även om mina ben kände mer för att dansa.
Och så igår tog vi oss i kragen och gick upp i hyffsat god tid för att åka till Aligre och marknaden the one. Kan vara min favoritplats av alla i Paris änsålänge. Le Parc des Buttes Chaumont ligger också rätt bra till, därfifrån kan man se hela Paris och så finns det ett jätteexotiskt vattenfall mitt i parken. Nu ska jag ta mig till Gambetta,

ciaooo